gymnasio.se

Vad skiljer två skolor egentligen

Vilka av talen på en skolsida som faktiskt säger något om skillnaden mellan två skolor, och vilka som mest ser ut att göra det. Elever per vägledare skiljer skolor åt sjufaldigt. Trygghet varierar knappt alls.

Du har två skolor framför dig och en tabell full av tal. Den här guiden handlar om vilka av dem som faktiskt säger något om skillnaden — och vilka som mest ser ut att göra det.

Skolans siffra är oftast ett medelvärde av något som spretar

Det första du behöver veta är att en skola sällan har ett resultat.

Andelen elever som tar examen inom tre år varierar i landet från 63 till 96 procent, om man bortser från de tio procent lägsta och de tio procent högsta. Det är ett spann på 33 enheter mellan ytterkanterna.

Men den typiska skolan som har mer än ett program spänner 15,3 enheter inom sig själv — nästan halva landets spridning, på en och samma skola. Räknat på de 467 skolor som har fler än ett program varierar 47 procent internt mer än halva riksbandet, och 35 av dem mer än hela.

Betygspoängen beter sig likadant: rikets spann är fyra poäng brett, och den typiska skolan spänner 1,8 av dem internt.

Det betyder att frågan "vilken av de här två skolorna är bäst" ofta är fel ställd. Den rimliga frågan är vilket program på vilken skola — och det är också det du söker till.

Så här gör du: läs programmets rad, inte skolans sammanfattning, när du jämför två skolor du faktiskt överväger.

Måtten skiljer sig sjuttonfaldigt åt i hur mycket de skiljer skolor åt

På varje skolsida ritas måtten som lika breda band. Det är med flit: bandet visar var skolan ligger inom landets spridning, och då måste varje mått få sin egen skala.

Men det döljer något. Ställer man i stället alla mått på en gemensam axel syns hur olika stora skillnaderna mellan skolor faktiskt är.

Var åtta av tio skolor ligger, jämfört med den typiska skolan. Längre stapel betyder större skillnad mellan skolor. Klicka på en rad för att se de riktiga talen.
  1. Elever per vägledare 0,4–2,5×

    Åtta av tio skolor ligger mellan 158 och 1 090. Den typiska skolan ligger på 428. 1 025 värden.

  2. Förstelärare och lektorer 0–1,9×

    Åtta av tio skolor ligger mellan 0 % och 16,9 %. Den typiska skolan ligger på 8,9 %. 1 291 värden.

  3. Elever per lärare 0,6–1,5×

    Åtta av tio skolor ligger mellan 7,1 och 18. Den typiska skolan ligger på 11,7. 1 205 värden.

  4. Behöriga lärare 0,7–1,2×

    Åtta av tio skolor ligger mellan 55 % och 95,9 %. Den typiska skolan ligger på 82,6 %. 1 131 värden.

  5. Grundläggande högskolebehörighet 0,6–1,1×

    Åtta av tio skolor ligger mellan 57,9 % och 100 %. Den typiska skolan ligger på 91,7 %. 1 607 värden.

  6. Examen inom 3 år 0,8–1,2×

    Åtta av tio skolor ligger mellan 63,3 % och 96,3 %. Den typiska skolan ligger på 82,8 %. 1 946 värden.

  7. Studiero 0,8–1,1×

    Åtta av tio skolor ligger mellan 5,3 och 7,3. Den typiska skolan ligger på 6,4. 639 värden.

  8. Tillsvidareanställda lärare 0,8–1,1×

    Åtta av tio skolor ligger mellan 73,5 % och 100 %. Den typiska skolan ligger på 92,8 %. 1 291 värden.

  9. Betygspoäng 0,9–1,1×

    Åtta av tio skolor ligger mellan 12,2 och 15,9. Den typiska skolan ligger på 13,9. 2 536 värden.

  10. Trygghet 0,9–1,1×

    Åtta av tio skolor ligger mellan 7,8 och 8,9. Den typiska skolan ligger på 8,4. 639 värden.

Förstelärarstapeln börjar på noll: en betydande andel skolor har ingen alls, så det måttet skiljer främst mellan har och har inte. Källa: Skolverket, senaste tillgängliga år.

Elever per vägledare spänner från 158 till 1 091, med 428 som mitten. Skillnaden mellan ytterkanterna är nästan sjufaldig. En elev på en skola med 580 elever per studie- och yrkesvägledare konkurrerar om samma persons tid med dubbelt så många som en elev på en skola med 290.

Trygghet, i andra änden, spänner 7,8 till 8,9 på en tiogradig skala. Skolor ligger tätt ihop.

Två saker syns i figuren som är värda att stanna vid. De tre måtten som skiljer skolor mest åt handlar alla om bemanning — vägledare, förstelärare, elever per lärare. Och alla resultatmått ligger i den nedre klungan.

Vad betyg och examen egentligen mäter

Ett program med höga betyg kan ha höga betyg för att undervisningen är bra. Det kan också ha höga betyg för att eleverna som kom in redan hade höga betyg.

Det går att mäta hur mycket av det andra som ligger i talen. Vi jämförde antagningspoängen — alltså vilka som kom in — med resultaten för samma program på samma skola.

SambandStyrkaProgram
Antagningspoäng och betygspoäng0,702 234
Antagningspoäng och högskolebehörighet0,551 463
Antagningspoäng och examen inom tre år0,391 751

Ett samband på 0,70 innebär att ungefär hälften av skillnaden i betygspoäng mellan program följer med antagningspoängen. Betygspoängen säger alltså minst lika mycket om vilka som kom in som om vad skolan gjorde.

Examen inom tre år hänger betydligt lösare ihop med intaget. Där återstår mer som handlar om något annat, och det gör examen till det mer användbara av de två måtten när du jämför — även om inget av dem ska läsas som ett betyg på undervisningen.

Två varningar hör till tabellen. Det här är samband, inte orsaker: talen visar att måtten följs åt, inte varför. Och de är räknade på program, inte på enskilda elever — mönster på gruppnivå säger inget säkert om en enskild elev.

Vad eleverna själva säger

Skolenkäten är det enda måttet som kommer från eleverna i stället för från registren. Den kräver två saker av läsaren.

Banden är smala. Studiero ligger för åtta av tio skolor mellan 5,3 och 7,3 på en tiogradig skala. Tiondelar väger därför tyngre här än på procentmåtten — 6,0 mot 6,4 är en verklig skillnad, inte brus.

Ungefär varannan skola saknas. Uppgiften finns för 639 skolor. Underlag med för få svar maskas, vilket drabbar små skolor oftare. Att en skola inte står med säger ingenting om skolan.

Vad som inte står i någon tabell

Det finns saker ingen siffra fångar, och de avgör ofta mer än de som mäts: om du trivs i lokalerna, hur långt du orkar pendla varje dag i tre år, om kompisarna söker samma ställe, om det finns en lärare som brinner för just ditt ämne.

Måtten på den här sajten är till för att sortera bort och sortera in — inte för att avgöra. Den som väger tre skolor mot varandra på tal och sedan besöker dem har använt siffrorna rätt.

Läs vidare

Senast granskad 2026-08-24.